|
Att leva med hund
Hundens språk och signaler
Se vad jag säger
Jag har alltid varit fascinerad över människans kroppsspråk och vilken underordnad betydelse det vi säger har i förhållande till de signaler vi sänder ut. Därför kändes det naturligt för mig att även studera hundars kroppsspråk. Det finns en del litteratur i ämnet och jag har nog läst allt som finns skrivet, bra som dåligt...
För mig är det naturligt att umgås och träna hunden genom att studera och använda mig av dess egna signaler och språk. Här är det viktigt att betona att lika lite som en svala gör en sommar så gör en signal ett hundspråk. En hund som viftar på svansen är inte alltid glad...
Hundar kommunicerar med sina kroppar. Deras kroppsspråk kallas för signaler. De använder signaler både för att lugna sig själv och för att förhindra att saker händer. Med lugnande signaler undviks ofta onödiga konflikter.
Hundarna använder betydligt fler signaler än vi har möjlighet att uppfatta. Valpar är ofta mycket tydliga i sin användning av lugnande signaler och därför alldeles utmärkta att träna på.
Det är ofta svårt att uppfatta signalerna för att de ges mycket snabbt. Hunden använder dessutom en kombination av flera signaler och det går så fort när dessa används att vi inte hinner med. För att få en komplett bild av t ex ett möte mellan två hundar borde vi ha kameror från alla 4 väderstreck och samköra dessa 4 filmer. Dessutom borde vi köra dessa 4 filmer i slow motion för att ha en chans att hinna se vad som verkligen händer. Men även då missar vi de kompletterande signaler som används med de övriga sinnena - smaken, hörseln mm.
En vanlig situation där det lätt uppstår bråk mellan hundar är när de hälsar på varandra i koppel. Oftast är orsaken till dessa bråk att hundarna har missuppfattat varandra eftersom kopplets drag i halsen ändrat de signaler hunden försökt visa den mötande hunden.
Hunden använder även sina andra sinnen, bl a luktsinnet i sin kommunikation med andra hundar. Detta sinne är så otroligt mycket bättre än vårt och vi vet ännu inte hur stor betydelse detta har i hundens språk.
Vi kan få ett rikare språk och en större förståelse för våra hundar genom att studera deras signaler, men vi kan inte helt förstå deras språk.
Hundens språk och signaler diskuterar vi på kurserna hos Hundvilja.
Att skaffa hund
Det är mycket man bör tänka på innan man skaffar hund. Tyvärr är det allt för många som hastar med sitt hundköp. Resultatet av detta ser vi senare i våra kurser och även ute i samhället.
Jag vet att det finns så många positiva sidor med hundägandet. Men jag vet också att när valet av hund blir fel kan alla dessa sidor bli en daglig plåga, där både hund och hundägare mår dåligt.
Jag har sammanfattat de vanligaste frågorna och mina svar på dessa. Det finns naturligtvis mycket mer att säga om varje fråga, men allt kan inte skrivas här.
Kontakta mig gärna om det är något ytterligare du undrar över!
Vill alla i familjen ha hund?
Detta är den första frågan att svara JA på. Är inte alla överens finns det stor risk att hunden så småningom leder till irritation inom familjen. En hund märks, hur liten den än är! En mycket vanlig kommentar är att barnen så gärna vill ha hund. Det är visst bra för barn att växa upp med hund/djur. Barnen lär sig både att visa hänsyn, ta ansvar och känna empati, men det är alltid de vuxna som har huvudansvaret för djuret! Även om barnet lovar aldrig så stort att alltid gå ut med hunden så förändras barnets villkor med åldern. Detta inser vi som vuxna, men det är inte rimligt att begära det av barnen.
Hela familjen bör vara överens om att skaffa en hund
Vad kostar det att ha hund?
En renrasig hund kostar mellan 7 000 kronor och 15 000 kronor. Priserna varierar beroende på ras och uppfödare. Naturligtvis spelar även tillgång och efterfrågan en viss roll. Däremot spelar oftast inte föräldradjurens meriter någon större roll för priset. Priset visar inte heller om föräldradjuren är friska eller veterinärundersökta enligt de regler som gäller för rasen.
Förutom inköpspriset är det en årligen återkommande avgift för försäkring. Premien är beroende på ras. Det finns även olika sorters försäkringar och för att få rätt försäkring går man tillväga på samma sätt som när man tecknar en personförsäkring – ring runt och fråga! Medelpriset för en försäkring ligger på ungefär 2200 kronor. Det är mycket viktigt att ha hunden försäkrad. Om någonting händer, en olycka eller hunden blir sjuk, rusar tusenlapparna snabbt iväg. Mediciner täcks inte av försäkringen och kan bli dyrt. Har du tur och hunden håller sig frisk räcker det att gå till veterinären en gång om året för vaccination.
Många blir mycket intresserade av att visa sin hund på utställningar. Även detta kostar pengar och kräver träning, men det är domarens åsikt om hundens utseende som är själva tävlingen.
Foder är ett omdebatterat ämne. Gemensam åsikt är dock att det är nödvändigt med foder till hunden eftersom den måste äta... Vilket sorts foder du sedan väljer diskuterar du dig fram till med din uppfödare. En uppfödare med lång erfarenhet av rasen har ofta en viss sorts foder de använder och är nöjda med.
Hur mycket en hund äter beror både på storleken på hunden, hur pass aktiv den är och vilken kvalitet det är på fodret.
Köper du en hund av trimras tillkommer kostnaden för att trimma hunden ett antal gånger per år, eller lär du dig att göra det själv. En hund med mycket pälsvård kräver kanske speciella schampo och balsam. Kammar och borstar håller ganska länge, men kostar i inköp. Uppfödarna kan berätta mer om vilken sorts pälsvård din hundras kräver.
Du kommer med all säkerhet att behöva gå en eller flera kurser. Avgiften för kursen varierar kraftigt. Priset avgör inte kvaliteten. Viktigt är att instruktören är kompetent och att grupperna inte är för stora. Det finns skräckexempel på kurser med ca 20 deltagare och här kan man inte räkna med att kursen ger speciellt mycket. Det allra viktigaste i valet om var du och din hund ska gå kurs är det förtroende du känner för din instruktör. Väljer du att gå vidare och tävla kostar även detta.
Hur länge kan jag lämna min hund ensam?
Hunden är ett mycket socialt djur som vill ha sin flock samlad runt sig för att må bra. En hund trivs inte med att ligga ensam hela dagarna! Nu för tiden arbetar oftast båda i ett hushåll, vilket innebär att hunden kanske ligger ensam 8-10 timmar per dag.
En vuxen hund anser jag kan vara ensam max 5 timmar per dag. Då avses inte att någon kommer och tar ut hunden på en promenad efter 5 timmar och sedan lämnar den ensam igen. Det är inte heller att rekommendera att lägga ansvaret för hundens rastning och sällskap på barnen. Det går att göra i undantagsfall, men att lägga ansvaret för hundens eftermiddagsrastning och sällskap på ett barn i kanske 10 år är inte rätt mot vare sig barn eller hund.
Det finns många som säger att de lämnat sin hund ensam både 8 och 10 timmar om dagen i flera år och det har gått ”hur bra som helst”. Det må vara hänt, men det är nog på gränsen till djurplågeri att utestänga ett flockdjur från umgänge med sin flock under så lång tid. Att skaffa mer än en hund löser inte heller ensamhetsproblemet – tiden är den samma; max 5 timmar.
En valp måste du lära att vara ensam. Så fort valpen kommit till den nya familjen och gjort sig hemmastadd börjar denna träning. Det tar tid att avancera från att gå ut och hämta tidningen till att vara borta 5 hela timmar från hunden. Här gäller det att planera så man kan vara hemma ett tag med valpen. Du kan inte räkna med att din valp finner sig i att vara ensam flera timmar om dagen.
Naturligtvis kan även du som arbetar normala 40-timmars veckor skaffa hund. Då gäller det att se sig om efter hjälp. Finns det kanske möjlighet att ha hunden på jobbet? Går det att jobba hemifrån en del av tiden? Finns det något hunddagis i närheten? Finns det någon som ställer upp med att vara dagmatte? Har du en hund i ”lagom” storlek är det oftast lättare att hitta en dagmatte. Kanske finns det någon pensionär som inte vill ha hela ansvaret för en hund, men ändå har ett stort intresse?
En seriös uppfödare säljer inte en valp till någon som kommer att låta hunden vara ensam en stor del av dagen.
Har jag tid att ha hund?
En hund ska rastas mer än en gång varje dag. Minst en av promenaderna ska vara en rejäl runda. Hunden behöver även använda sina sinnen, hörseln, lukten, smaken, synen och känseln, dvs. den behöver vettig aktivering. Vad som är vettig aktivering beror bl a på vilken ras det är.
Hunden ska skötas om varje dag. Pälsen ska borstas och hela kroppen ska kännas igenom så allt känns helt och friskt. Hur lång tid detta tar beror bl a på hur mycket vård pälsen kräver. Det säger sig själv att en Afghanpäls tar längre tid att borsta igenom än en Dalmatinerpäls.
Förutom rastning och skötsel kräver hunden att få vara med familjen - flocken. Det är inte rätt att utestänga hunden från gemenskap genom att t ex tvinga hunden vara i köket när resten av familjen är i vardagsrummet. Om t ex valet är att ha valpen i köket för att jag är rädd om min fina vardagsrumsmatta bör jag överväga att ta bort fina mattan till dess min valp är rumsren.
Det tar tid att ha hund men denna tid tackar hunden Dig tusenfalt för. Ta Dig tid även innan hunden kommer att gå en förberedande kurs.
Är jag för gammal för att skaffa hund?
Utan att veta hur gammal personen är som ställer frågan tycker jag att svaret bör bli ”Nej”! Det är många som säger att de ska skaffa hund när de blir pensionärer, för då får de tid. När de sedan väl blir pensionärer vågar de inte för de är rädda att de ska bli sjuka eller dö och att ingen kan ta hand om deras hund.
I svåra livssituationer, som när någon förlorat en nära anhörig är ofta längtan efter en hund stor. Tyvärr styr även här oron för vad som ska hända med hunden om jag själv blir sjuk och inte kan ta hand om den.
Det finns numera en trygghetsförsäkring. Än så länge (2002) är det bara Agria som har den, men övriga försäkringsbolag kommer säkert att följa efter. Trygghetsförsäkringen innebär bl. a. att försäkringen täcker inackordering på hundpensionat om du själv hamnar på sjukhus.
I övrigt är det ingen skillnad på att skaffa hund som 20-åring eller som 70-åring. Man måste titta till sina egna förutsättningar och välja hund efter detta.
Valp eller vuxen hund?
Valpar är otroligt söta! Förutom det är det mest besvärligt med en valp. De biter i allt, kissar och bajsar inomhus, har inget hyfs, kan inte lämnas ensamma, kräks i bilen mm. Valpperioden är jobbig, men går förhållandevis snabbt över. Det tar oftast bara några veckor innan valpen är ganska rumsren, bara biter lite och bara ibland, kan sitt då och då, klarar vara ensam en liten stund och kräks utanför bilen. Då ska den byta tänder och börja klia av valptänderna på alla möbler och annat bitvänligt – skor, mattor mm. Även detta går ganska snabbt över. Sedan är det mysigt i flera veckor när träningen går bra och valpen har funnit sin plats i familjen. Då börjar könsmognaden och nu drabbas valpen av total minnesförlust när hormonerna börjar spöka runt i kroppen. Även denna tid är över på några veckor och det är lugnt i ungefär ett år innan nästa ”nedärvda besvärlighetsperiod” börjar. Dessa perioder är mer eller mindre tydliga hos olika individer. Du kan på den lilla 8 veckors valpen inte se hur lätt eller jobbigt det kommer att bli.
Det är jobbigt med valp, men det är även fantastiskt roligt att följa det nya livets utveckling och forma den till en del i familjen. Och så är de ju, som sagt, så otroligt söta…
Skaffar du en vuxen hund får du en hund med ”färdiga” idéer om hur saker och ting ska vara. Det är inte alltid som dessa idéer stämmer överens med dina egna. Det gamla talesättet att det inte går att lära gamla hundar sitta kunde inte vara mer fel! Det går alldeles utmärkt att lära vuxna hundar saker. Svårigheten är i den vuxna hundens erfarenheter. Den har redan lärt sig knep för att komma undan förarens åsikter. Skaffar du en vuxen hund måste du vara finurlig för att få hunden att förstå att det är dina idéer som är de som gäller nu. Det kan naturligtvis även vara så att den vuxna hunden du skaffar är rena drömmen och redan kan allt!
Hur gammal blir en hund?
En hund som får vara frisk, av liten eller medelstor ras, blir ofta mellan 10-15 år. Det finns naturligtvis ytterligheter på båda håll.
Tik eller hane?
En tik löper i genomsnitt 2 gånger om året, ibland 3 gånger. Varje löp varar i ca 3 veckor. Detta innebär oftast att de blöder mer eller mindre rikligt under dessa veckor och många tikägare sätter på tikarna trosor med små tikskydd (trosskydd) för att spara golv, mattor och möbler. Inga av mina tikar har någonsin haft tikskydd utan de första löpen har jag tagit bort mattorna och tiken har själv lärt sig att hålla rent. Under dessa 3 veckor är tiken mycket attraktiv för andra hundar, framför allt hanhundar och det är inte ovanligt att tiken har ett flertal uppvaktande hanhundar med sig på promenaden, vilket naturligtvis är jobbigt för alla inblandade. Under löpperioderna är tikarna avstängda från vissa tävlingsaktiviteter och ibland även från träningar.
Tikarna anses många gånger som mjukare än hanhundar och att de är mer benägna att hålla sig runt hemmet. Detta är dock både individuellt och varierar även mellan raserna.
Med en hanhund slipper du alla löp så till vida att du inte behöver stå ut med blodfläckar. Däremot finns det stor risk att du ändå blir medveten om när kvarterets alla tikar löper. Hur pass påverkad din hanhund är av löptikar styrs av hormonerna. Utomland är alla hundar kastrerade vid leverans till sina nya ägare. Vi rekommenderar kastration i samråd med veterinären efter att hunden blivit könsmogen - runt 1 år.
Renrasig eller blandras?
Det finns ett påstående som lyder något liknande att blandrashundar skulle vara friskare än renrasiga. Detta är en sanning med massor av modifikation. Det finns vissa raser som har många ärftliga sjukdomar och om du parar en sådan ras med en frisk ras är det inget som säger att det är den friska hundens gener som ärvs av valparna. Det finns inga belägg för att blandraser är friskare än renrasiga hundar. Sundhet är alltså inget skäl att köpa en blandras.
Det jag tycker man ska tänka på om man nu inte kan hitta en bra ras bland de hundratals alternativ som finns tillgängliga, är vilka egenskaper raserna har som korsats. Eftersom de renrasiga hundarna avlats under årtionden och ibland århundraden på sina specifika egenskaper kommer dessa egenskaper att synas i avelsresultatet – valparna. Det är därför viktigt att dessa rastypiska egenskaper inte är motstridiga – t ex att para en vallhundsras med en drivande jakthundsras. Detta kan låta krångligt och det är precis vad det är. Det är svårt att gissa vilka raser som kan passa bra ihop när de korsas. Var noga med att ta reda på vad som är rastypiskt för de raser som din valp är en korsning av.
Om man skaffar en renrasig hund, kan man då vara säker på vilka egenskaper som kommer fram i valpen? Nej, men du kan vara ganska säker på att din vallhund inte kommer att få en drivande jakthunds arbetsegenskaper. Du har större chans att se vilka egenskaper din valp kommer att få när du kan studera rasens och släktens historia.
När det gäller blandraser är det även så att du är begränsad om du vill tävla eftersom det finns en gräns för hur långt du kan avancera med din hund. Du kan inte heller ställa ut din hund på utställningar och få den bedömd enligt standard.
Om jag då inte vill tävla med min hund och inte ställa ut den, måste jag då skaffa en renrasig hund? Nej, du måste inte skaffa en renrasig hund oavsett vad du ska göra med den. Du ska bara inse att om du senare skulle få intresse för att tävla vidare med din hund så möjligheterna mycket begränsade.
En icke registrerad hund räknas också som blandras, men kan vara lika renrasig som en registrerad. Vår Schäfer är inte registrerad och är alltså en "blandras"...
Hundens ras har ingen betydelse när det gäller hur trofast och ärlig din hund är. När det gäller hundens utseende är det som med människan att ”skönheten sitter i betraktarens ögon”. Naturligtvis kommer du att älska din hund oavsett om den är av en eller tre raser.
Vilken ras ska jag välja?
Det finns över 200 raser i Sverige och bland dessa finns det en ras just för dig! Ett sätt att välja ras på är uteslutningsmetoden. Då gör man på detta vis. Ta en bra bok om hundraser, t ex ”Hundraser A-Ö” av Renée Willes. Ställ frågor till dig själv, t ex Vill jag syssla med pälsvård? Om svaret är nej, stryk då alla raser som kräver pälsvård. Nästa fråga kan vara ”Ska jag jaga med min hund”? Om svaret är nej – stryk alla raser med utpräglade jaktegenskaper. Fortsätt sedan så tills du har några raser kvar. Dessa raser kan du undersöka närmre tills du hittar ”din” ras.
Det är bra att gå på utställningar och titta på hundar. Uppfödarna har ofta mycket att göra och hinner inte svara på frågor. Detta ska vi respektera och istället markera i utställningskatalogen vilka hundar vi tyckte om och sedan tar man kontakt med ägare/uppfödare efter utställningen.
När du så bestämt dig för en eller flera raser, kontaktar du rasklubbarna för dessa raser och förhör dig om rasen. Det finns för- och nackdelar med alla raser. Om den person du pratar med enbart har positiva saker att säga om sin ras bör du ta kontakt med fler personer inom rasen. Även den vackraste guldmedalj har en baksida…
Sök även information på Internet och i litteraturen. Tänk på att den ”fakta” som presenteras på olika hemsidor inte alltid är den fakta som gäller för rasstandarden utan mer för just den uppfödarens hundar.
Kontakta även försäkringsbolagen och fråga om rasen. Det finns vissa raser som har fler ärftliga sjukdomar än andra och detta kan innebära en betydligt högre försäkringspremie
Hur hittar jag rätt uppfödare?
Nu har du kommit så långt att du bestämt dig för en ras. Nu börjar den andra delen av jakten på din nya familjemedlem. Av vilken uppfödare ska jag köpa min valp?
Du kan kontakta Kennelklubben för en lista på alla registrerade kennlar i Sverige. Kennelregistreringen är ingen garanti för en seriös uppfödning! Det är endast en lista på folk som säger sig föda upp valpar av en angiven ras och som har betalt en summa pengar för att få ett kennelnamn.
Rasklubbarnas valphänvisningar brukar ha lite andra kriterier som ska vara uppfyllda för att de ska hänvisa valpar. Här får du reda på vilka uppfödare som har valpar eller planerar valpar. Även här gäller att det inte är någon garanti för hur seriös uppfödaren är. Kennelklubben eller rasklubbarna rekommenderar inte uppfödare utan hänvisar bara.
Det är bara kennlar som fått någon disciplinär påföljd som inte hänvisas men denna påföljd är tidsbestämd och anledningen till påföljden ska vara mycket grov.
När du har några kennelnamn är det bara att börja ringa runt. Ring till flera uppfödare. Presentera dig ordentligt och be att få komma och hälsa på. Det är de vuxna djuren från kenneln du ska titta på. Alla valpar är söta, men hur kommer de att se ut som vuxna? Det är viktigt att du tycker om föräldrarna, framför allt tiken, eftersom det oftast är henne valparna präglas mest på. Dessutom är det viktigt att du får ett bra förtroende för uppfödaren. När du skaffar en valp ingår du ett även ett långt förhållande med uppfödaren. Denna ska finnas till för dig alltid när det är något med din valp. Det är till uppfödaren du ska vända dig i första hand när det uppstår problem eftersom det är här kunskapen och erfarenheten ska finnas.
Ställ många frågor till uppfödaren både om rasen i allmänhet och uppfödarens hundar i synnerhet. Var beredd på att själv kunna svara på frågor från uppfödaren om varför just du skulle få köpa en valp där.
Det finns vissa raser som är mycket populära. Detta kan innebära att det är kö för att få köpa en valp. De allra flesta uppfödarna är seriösa och intresserade av att bevara en sund ras, men tyvärr finns det även de som bara är intresserade av att tjäna pengar och avlar utan att ta hänsyn vare sig hundarnas egenskaper eller utseende. Inte heller bryr de sig om valpen eller valpköparen efter att valpen lämnat uppfödaren.
Eftersom du redan varit i kontakt med kennelklubb och rasklubb så vet du vilka krav som ställs för registrering av valpar av just din ras. Därför kommer du även ihåg att kontrollera så att föräldradjuren är höftledsröntgade, ögonlysta, knäledsröntgade, att de har de utställnings- och tävlingsmeriteringar som krävs mm. En seriös uppfödare blir inte irriterad när du ber att få se papper på föräldradjurens hälsostatus och tävlingsmeriter.
Vilken valp ur kullen ska jag välja?
När så valparna är födda återstår det att välja ut vilken valp du ska ha. Sättet att fördela valpar skiljer sig mellan uppfödare. Vissa uppfödare låter köparna välja efter en turordningslista men det kan även vara så att uppfödarna själva fördelar valparna till köparna. Detta är ofta att föredra eftersom uppfödaren bäst känner sina valpar. Har du varit helt ärlig när du berättat om dig själv och vad du vill med din hund så är detta nog den största chansen för dig att få ”rätt” hund. Fråga uppfödaren hur just denna kennel gör när du ställer dig i kö.
Tidigast när valpen är 8 veckor får den lämna uppfödaren. Många uppfödare väntar till valpen är 9-10 veckor.
Passa på att gå någon förberedande kurs innan du får hem din valp. På så sätt är du bättre förberedd för den omvälvande upplevelse det faktiskt är att få hem valpen. Det är mycket att tänka på och det är bra att vara väl förberedd när du hämtar din valp. Vänd dig till den lokala Kennelklubben för att förhöra dig om förberedande valpkurser.
Vad ska jag tänka på när jag hämtar valpen?
Du ska ha ett köpeavtal. Dessa rekvireras genom Kennelklubben och det är uppfödaren som ser till att dessa finns.
Du ska få valpens registreringsbevis. Detta fungerar som valpens identitetshandling.
Valpen ska vara id-märkt.
Du ska få ett veterinärintyg i original. Detta intyg visar att valpen är besiktigad och ev. ”fel” står på intyget. Det får inte vara äldre än 7 dagar. Godkänn INTE ett intyg som är äldre – då kan du få problem med din försäkring längre fram.
Du ska få en skrift med råd angående skötsel och utfordring av valpen.
Valpen ska vara minst 8 veckor, gärna äldre. Det är först vid 8 veckors ålder som valpen är fysiskt och socialt mogen att lämna sin mamma och sina kullsyskon. Valpar som tas tidigare kan i värsta fall få stora sociala problem eftersom de inte fått möjlighet att lära sig allt det viktiga tiken lär ut under tiden de är tillsammans.
Vad säger lagen?
Hundägaren har strikt ansvar för sin hund. Detta betyder att jag som hundägare är ansvarig för allt min hund ställer till med.
I de kommunala ordningsstadgorna även kallad ”hundstadgan” står reglerat var jag får rasta min hund och var det är upplockningstvång mm.
Lagen om tillsyn över hundar och katter handlar om hur tillsynen ska ske, dvs. att hund sak hållas under sådan tillsyn som det behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter. Här står det även reglerat om vad som gäller för hund som är att anses som bitsk.
I Jaktlagen står det bl. a. att hundar under tiden från den 1 mars till den 20 augusti ska hållas under sådan tillsyn att de hindras löpa lösa i marker där det finns vilt. Även om din hund inte biter vilt så kan det räcka med att den skrämmer viltet för att de ska överge eller döda sina ungar.
Dessutom står det i Djurskyddslagen reglerat förhållandet mellan människor och bl. a hundar till skydd för hundarna.
Du är skyldig att hålla din hund id-märkt, antingen genom ett chip eller en märkning i örat. Registrera din hund både hos Jordbruksverket och hos Kennelklubben.
Det är alltså med hundägandet som med allt annat i Sverige – omgärdat av lagar för alla eventualiteter. Ändå finns det hundar som far mycket illa i vårt land…
Slutligen
Oavsett om du väljer att köpa en renrasig hund eller en blandras, tik eller hane, valp eller vuxen så skaffar du dig en vän för livet.
Du kommer att gå igenom perioder som är så jobbiga att du undrar vem som egentligen lurade dig att skaffa hund men perioderna av närhet och samförstånd kommer att överväga de jobbiga perioderna.
Det är viktigt att du är väl förberedd inför ditt hundköp. Oavsett om du inser att just nu kanske inte är den rätta tiden att skaffa hund eller om du känner att alla förutsättningar för en hund är uppfyllda kan den kunskap du förvärvat aldrig tas ifrån dig.
Tag god tid på dig när du väljer ras och uppfödare – det lönar sig!
För Dig som går i hundköpar tankar rekommenderar jag att kontakta Sydskånska Kennelklubben och deras utmärkta kvällskurser "Konsten att köpa hund." Kursen är kostnadsfri och Du anmäler Dig och Din familj till Pia på kontoret (telefonnr, se nedan)
När Du kommit så långt att Du ska få hem Din nya hund har Sydskånska Kennelklubben en kurs som kallas "Min Valp." Även denna kurs är för hela familjen. Den är förlagd till 2 kvällar och kostar 150:-.
Kontakta Pia på kansliet, tel/fax 040-27 12 60, för anmälan eller deras hemsida www.sydskanskakennelklubben.m.se
|
|
| |
|
| |
|
-
Hos oss bor din hund med vår familj, tillsammans med våra hundar, katter och bar...
-
Svart Toypudel hane, född 2010-04-07 efter pappa“ STEADLINE´S LET IT BE ME ” S1...
|
|
|
|
